Hornstull är en mycket vältrafikerad knutpunkt i Stockholm: Hornsgatan brukar tyvärr, år efter år, få de högsta uppmätta värdena av luftföroreningar och kolväten i hela stan.
Stadsdelsnamnet Hornstull har gamla anor. "Den västligaste delen av Södermalm hade sedan medeltiden kallats Horn, ett namn som med största sannolikhet syftade på Åsöns spetsiga västra udde" (Wikipedia). När man sedan byggde en tullbro över vattnet kom området naturligt att kallas "Horns Tull".
Om man styr sin kosa ned mot vattnet så träffar man snart på Hornstull Strand, ett stråk med några krogar och restauranger. Liljeholmsbron ansluter för bil, cykel-och gångtrafik över vattnet mot Liljeholmen. Tunnelbanan går dock på sjöbotten i nedsänkta betongvalv.
Följer man strandstråket norrut, skymtar snart ön Reimersholme. Den domineras av ganska höga bostadshus.Ön har fått sitt namn av godsherren och hattmakaren Hans Reimers som ägde en stor gård på holmen i början av 1800-talet.
Snart var det dags att följa Reimersholmes strand och gå över en bro tillbaka till fastlandet. Här kan Långholmen skymtas. För att safarin skulle kännas komplett blev vi också nödgade att utforska lite åt det andra hållet från
Hornstulls tunnelbana sett och alltså gå mot Zinkensdamm. Här finns många bostadskvarter samt Högalidskyrkan som står mitt i en park.Nu hade det börjat skymma ordentligt och efter att ha tagit en öl på en lokal krog nära Zinkensdamms tunnelbanestation var det dags att bege sig hemåt. Nästa stopp: Zinkensdamm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar